Är hos frisören i centrala Nazaré där en klippning inkusive hårtvätt kostar 8.50 euro. Jag sitter med ryggen mot entrén och ser i spegeln framför mig ut genom ett stort fönster som går från golv till tak. Strax bakom mig, lite till höger, är receptionsdisken och där kommer det in en dam som bär på en genomskinlig plastpåse med en stor fisk i. Ganska snart luktar det fisk i hela salongen. Damen går sedan runt bland klippkunderna försöker sälja den där färska, (eller, den var nog inte så färsk längre med den lukten) fisken. Jag fattar ingenting. Allra minst kan jag förstå att personalen i frisörsalongen tillåter damen att kränga fisk som dessutom luktar. Ja, just FISK.
Nu händer än mer underliga saker. En man som blir klippt lite längre in i lokalen börjar köpslå med damen varpå hon ställer plastpåsen med fisken på golvet vid receptionen och går ut. Jag förstår ju inte så mycket av vad de säger till varandra men jag fattar att hon ska komma tillbaka eftersom fiskjäveln blir liggande på golvet och fortsätter att sprida sin odör i lokalen. Min klippare fortsätter frisera mig som om detta är helt normalt, på vilken klippstuga som helst, i vilken stad som helst, i hela världen.
Klippningen fortsätter och i spegeln ser jag en tant på en balkong på andra sidan gränden. Hon städar och har bland annat en liten dörrmatta som ska bli ren. Hon kammar, borstar och handplockar skräp och små partiklar ur mattan. Detta pågår en bra stund. Mina tankar flyger runt: En dam ägnar lång tid åt en liten matta. En annan dam kränger illaluktande fisk på en frisersalong. Vad sker? Kan man inte dammsuga mattan? Eller i alla fall börja med att skaka och piska skiten ur den? Nej, man tar helt enkelt skräpkorn för skräpkorn och det får ta hur lång tid som helst.
Medan tankarna far runt i huvudet ser jag i samma spegel fiskdamen komma tillbaka. Nu med stor blå balja där ytterligare tre fiskar av annan sort ligger! Det visar sig att mannen innanför mig vill köpa en av de där, också stora, fiskarna i den blå baljan. Nu luktar det ännu mer fisk i lokalen. Jag sitter som en fågelholk med öppen mun och stirrar på mannen som reser sig upp ur stolen och lägger fram femton euro i sedlar på disken varvid receptionisten ger fiskdamen tolv EURO och tre till klippkunden.
Nu äntligen lämnar fiskdamen och fiskarna som inte blev sålda, lokalen. Den köpta fisken blev kvar i plastpåsen i receptionen i väntan på att köparen skulle bli klar i frisörstolen så fisklukten lämnar inte lokalen.

Konklusion: Mat har stort värde och tid är inte pengar i Portugal. Klipp med hårtvätt 8,50 euro. Rengöra matta får ta mycket lång tid och en fisk kostar 12 euro.

#fisklukt #ojulkalendern2023 #därineffektivitetfårettansikte #tidärintepengar

Det här är Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Besöker banken i ett privatärende och har en bokad tid med min banktjänstekvinna. Jag behöver hjälp att aktivera mitt nya betalkort, något jag själv inte lyckats göra i bankomaten. Hon tar emot i någorlunda tid men sen börjar märkligheterna. Först berättar hon utförligt om sitt ena knä som värker. Jag får en grundlig beskrivning av hennes krämpor och besvär och jag får även en insikt i hur sjukvården i Portugal fungerar utifrån hennes perspektiv. När knäproblemet är förklarat hoppas jag givetvis att vi kan komma till mitt (kundens) ärende med bankkortet. Men icke. Det här är på eftermiddagen en fredag och nu tar kvinnan sats och beskriver en hektisk arbetsvecka och att hon är mycket trött. Hård arbetsvecka, knät värker och så här på fredagseftermiddagen är det jobbigt på jobbet.
Jag sitter tyst och bakom min neutrala min helt mållös. Det sitter fler kunder och väntar på sin tid och sitt ärende och om hon drar dessa båda historier för varje kund hinner hon inte med många den här eftermiddagen. Till slut kommer vi fram till mitt ärende: bankkortet. Hon testar det samt ringer till bankens HK och kommer fram till att något gått fel. Ett nytt bankkort beställs till mig.
Mitt ärende tog under fem minuter. Hennes två historier tog drygt 15 minuter. Jag var där ganska exakt 20 minuter.

#bankeneftertre #ojulkalendern2023 #vadgördepåbankeneftertre #baraiportugal #därineffektivitetfårettansikte

Det här är Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Som båtmäklare i Båtagent hade jag för något år sedan en segelbåt till försäljning i Nazaré. Den hade legat sjösatt men oanvänd en hel vinter och vid en provkörning visade det sig att bussningen till propelleraxeln var gammal, stel och spröd så när jag satte igång propellern brast den. Det läckte in ganska mycket vatten och det fortsatte även då jag lagt i friläge och stängt av motorn.  Såhär kan vi ju inte lämna båten – då sjunker den. Båtägaren, som befann sig i Stockholm, kontaktades. Han kontaktade i sin tur reparationsvarvet i hamnen. Det här var en fredag och båten bör inte ligga sjösatt över helgen då kan den sjunka, så läget var akut. Efter en del övertalning gick varvet med på ett lyfta båten under eftermiddagen och ställa upp den på land i väntan på en tid för byte av propellerbussning.
Min spekulant åkte och jag fick uppdraget att flytta båten från sin ordinarie plats till upptagningskranen på andra sidan hamnbassängen. Det var då jag blev tagen av polisen!
På kajen vid lyftkranen stod två poliser från Polícia Marítima och väntade. Jag tänkte först att de skulle vara hjälpsamma, att de kanske hört att båten läcker och måste upp på land. Men nej. De var inte alls hjälpsamma utan ifrågasatte mig och mitt agerande:
-Äger du båten? Frågade en av poliserna.
-Nej, jag hjälper en båtägare som befinner sig i Stockholm nu att flytta båten, den läcker in vatten och måste upp på land.
-Har du dokument som visar att du får framföra hans båt? Har du dokument som visar att du är behörig att segla? Har du passet med dig? Frågade den andre polisen.
Jag blev ju tvungen att svara nej på dessa frågor. Stod där i t-shirt och shorts helt utan vare sig legitimation eller andra dokument.
-Jag tycker det är viktigare att vi får upp båten innan den tar in för mycket vatten, försökte jag.
Det skulle jag inte gjort. Att vara lite kaxig mot poliser i Polícia Marítima ger dålig utdelning skulle det visa sig.
Till slut kom båten i alla fall upp på land, den sjönk inte, och reparerades senare med gott resultat. Jag blev däremot inkallad till tvingande möte på polisens kontor på måndag morgon direkt efter helgen. Där blev det en lång byråkratisk process med djupintervju av mig;
-Hur kan du flytta en båt som du inte äger och helt utan att ha med dig dokument, pass, förarbevis och andra handlingar?
Tja, jag hade ju inget bra svar på detta annat än att jag vill vara hjälpsam.
Det hela slutade med att det stämplades olika papper som jag fick skriva under och jag fick böta för min segling genom hamnbassängen. Böterna var ringa, typ 24 Euro, men vilket krångel! Och jag är fortfarande oklar över vilket brott jag blev beivrad för.

#tagenavpolisen #ojulkalendern2023 #tagenavpoliseniportugal #transortsegling

Välkommen till Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Ibland när jag tröttnar på dåliga leverantörer och på folk som inte dyker upp på avtalade möten eller som kommer både tjugo och trettio minuter för sent utan att skämmas det minsta, citerar jag Henrik Brandão Jönsson för mig själv:  ”Förutom att upptäcka sjövägen till Indien har portugiserna inte lyckats med mycket mer än att uppfinna vinkorken.”

#vinkork #ojulkalendern2023 @HenrikBrandãoJönsson @riojonsson #därsolenaldriggårner

Välkommen till Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Avsaknaden av tillit kombinerad med avund och rädsla för andras handlingskraft gör det svårt att vara svensk företagare i Portugal. Det blir inte mycket gjort under arbetsveckorna och det är mycket svårt att boka möten och att planera.

Här får den imaginära tilliten representeras av stämpellådan hos en myndighet jag besökte. Som företagare förväntas jag ha med min egna stämpel när jag ska signera avtal och dokument. Jag har inte låtit tillverka någon egen firmastämpel och blir då betraktad med skepsis. Kan man lita på en företagare som inte har stämpel?

#ojulkalendern2023 #tillit #stämpel

Det här är Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Bildtext: Tillit till stämplar är stor. Tillit i vanlig mening är obefintlig.

Läser i Henrik Brandão Jönssons bok ”Där solen aldrig går ner” om den portugisiske filosofen José Gil. Han satte fingret på landets själsliga tillstånd i boken ”Portugal, Hoje: O Medo de Existir” (Portugal, i dag: rädslan att finns till). Att befinna sig i utkanten av Europa har skapat ett mindervärdeskomplex hos portugisen som gjort honom inbunden. Endast en procent av EUs ekonomi produceras av Portugal. ”Vi lever förlamade av rädsla för andras handlingskraft, av rädsla för att inte vara rätt, av rädsla för att inte hålla måttet” säger José Gil i en intervju. Dessa rädslor har enligt honom skapat en nationell avundsamhet: ”I Portugal är avundsjuka inte en känsla. Den är ett system”.

#ojulkalendern2023 #avund #därsolenaldriggårner @HenrikBrandãoJönsson @riojonsson

Det här är Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Huset hade inte använts på flera månader under hösten. När jag kom dit igen i början av november, dessutom efter en ovanligt regnig period i oktober, var flera väggar och takanslutningar som vetter mot ytterväggar ansatta av svartslag. En svag mögellukt, eller som min mormor sade om sin källare i villan när jag var liten (tidigt 60-tal): ”källarlukt” låg som en sordin över rummen. Det blev flera dagars sanering med väggtvätt ”anti-mofo-spray” som alla känner till i Portugal. Värre är det med kläderna i våra garderober. Nu i mitten av december slåss vi fortfarande med viss ”mofolukt” i plagg som vi tagit till Stockholm. Därför illustreras lucka 11 av ett par mofo-skor.

#mofo #mögeliportugal #Ojulkalendern2023

Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Avsaknaden av bra ventilation i bostäderna är irriterande. Jag har sett bostadsmarknaden expandera rejält under mina tio år som husägare i Portugal och 8 nästan åtta år som fastighetsmäklare. Under samma period har bostadsstandarden höjts ordentligt med. Bl.a. har man nästan uteslutande skjutdörrar till terrasser nu i stället för dörrar (som går inåt), balkonger och terrasser har blivit djupare så man får plats med ett matbord och ytterväggarna har bättre isolering i dag jämfört med för tio år sedan. Men ventilationen är fortsatt eftersatt. Bostäderna saknar fortfarande i de flesta fall ett fungerande till/frånluft-system. ”Du får öppna fönstren och vädra ordentligt när solen skiner” som en byggfirmas representant sade till en av våra bostadsköpare.
Boende i ett kustnära klimat där det ofta regnar i långa perioder på hösten borde gjort portugiser till experter på att ventilera ut fukt och dålig lukt kan man tycka. Men, icke.
Intressant notering:
Jag hade två mäklarkollegor på besök i Stockholm och bjöd dem på en drink i vår lägenhet på Kungsholmen i centrala Stockholm. När jag visade dem till/frånluftsystemet med tilluft under fönstren som sedan värms upp av radiatorn, stiger upp till innertaket och ventileras ut via frånlyftsystemet i köket och badrummet blev de imponerade. När jag förklarade att huset byggdes 1935 så kanske de tänkte att portugisiska byggfirmor ligger lite efter… ?

#ventilationiportugal #dåliglukt #fuktigt #ojlkalendern2023

Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Bildtext: Här byggs ett nytt kök 2023 med diskbänk under fönstret. Tyvärr helt utan frånluftsystem – inga ventialtionskanaler över huvud taget.

Från tidigare luckor i Ojulkalendern 2023 har framgått att det är svårt att vara kund och beställare i Portugal. Man blir inte direkt behandlad som personen i centrum och ofta får man ingen återkoppling alls vid förfrågningar av alla möjliga slag. Ett konkret exempel från den här hösten:
Jag funderar på att byta bil från en Volvodiesel till en bra laddhybrid och har besökt bl.a. Mercedes i Leiria och Toyota i Caldas da Rainha för att få offert, boka provkörning m m. Ingen av firmorna vill ringa tillbaka till mig på mitt svenska nummer utan frågar om jag inte har ett portugisiskt nummer – eller WhatsApp.
Som potentiell bilkund blir jag tveksam när bilsäljaren inte kan eller vill ringa mig på mitt svenska nummer. Hur blir kontakten framgent? Hur ska det fungera senare när jag beställer service?
Om det uppstår en kostnad (kan ju inte vara astronomisk jämfört med vad en bilkund drar in till bilfirman) när bilfirman ska ringa mig så borde det väl vara värt det? Eller konkret: Jag tycker att jag som kund är värd att bli uppringd på det telefonnummer jag har och som är enklast för mig – kunden.
Volvo i Leiria ringer tillbaka på mitt svenska nummer – men de har kanske gått kurs i Göteborg?
Bra att tänka på om du beställer service, offert eller annat i Portugal. Vill du få återkoppling ska du lämna ut ditt WhatsApp-nummer eller ha ett portugisiskt kontantkort till exempel. Annars spelar de gärna döda (se lucka 2).

#ojulkalendern2023 #speladödiportugal

Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

Att boka en dag och en tid med en hantverkare hemma i huset är svårt. Säg att jag gärna vill att rörmokaren ska komma någon gång i nästa vecka:
”kan vi boka in en tid nu?”
”Nej, men ring mig i början på veckan så ska jag se när det passar”, blir oftast svaret.
”Kan vi inte boka en dag och tid som passar dig nu när vi ändå talas vid?” Kontrar jag. Det passar när som helst men jag behöver planera för det i förväg.
”Nej. Du får ringa igen i början av veckan”, blir svaret ännu en gång.
Hur är det här möjligt? Vad sker? Tänker man de första åren tills det visar sig att leverantören har brist på tillit till beställaren. En portugis som stämmer träff med en hantverkare en viss dag på en utsatt tid kommer inte passa tiden. Hen är inte hemma då. Något annan dök upp – eller hen kunde inte vara borta från jobbet. Och att någon som planerat fel och måste ställa in, eller ändra en tid, skulle höra av sig och meddela detta till motparten, leverantören, sker inte. Det blir ”no show” och bomkörningar. Så, ring, ring och är du tillräckligt angelägen och tjatig kommer hantverkaren. Då först kan han lita på att du också är hemma.

Det här är Ojulkalendern 2023. Här får missförstånd, språkförbistringar, byråkrati och ibland ett svårt affärsklimat i Portugal ett ansikte.

#ojulkalendern2023 #bokatid